Hallå! Pst!
Hörrni, jag och ni som sitter runt kring gramofonen,
hör upp mig ett tag.
Vad säger ni om vi skulle göra ett par små musikaliska tankeexperiment? Jag menar så här, vad skulle
hända om man tog allting som är trist och småjäkligt i dagens liv och satt lite piff på det?
Eller åtminstone romantiserade det via musik,
just som man gjorde förr
i världen?
Kommer ni ihåg en raffinerad kompositör
som heter Fred Winter?
Han gjorde på det sättet,
han tog till exempel tekniska
nyheter som dök upp
Och så skrev han flygarvalsen
och zeppelinarvalsen
och ubotsvalsen och valsen och så vidare
Om han hade funnits idag
så är jag övertygad om att han skulle ha skrivit rymdraketsvalsen
Bort mot den blåa evighet
Genom stratosfären
Svevar med ljusets hastighet
En li ten vit rakett
Trygg i dess noskon vid sin ratt
Sitter resenä ren
Det är en liten apekatt
Som viftar glatt i orden
Hal lå, hallå, hallå
Upp i det blåja, blåja, blå
Hem mot den fjärran hamn
Styr jag nu ett i vetenskapens namn
I orden far vel, farvel, farvel
Om jag farfel, farfel, far fel
Sänd då en hälsning hem
Till djungelden och till min
lilla gärteven
Hallå, hallå, hal lå
Tåg i den tårtan, tårtan, tårtan
Tårtbordet där han hamn
Styr jag nu i bildens avrigt fram
I orden adjö, adjö, ad jö
Skulle jag dö, jag dö, jag dö
Hälsa från himmelen till djungeln
Och till min lilla hjärtevän!