var alltid rädd för mörket
Vi skrattade åt det då
Och du sa jag var rädd för ljuset
Det kunde jag aldrig förstå
Vill du komma till mig i april
Med ost och någon flaska champagne
Vi kan ramla ner i ha vet här
Och gifta oss på botten sand
Ett bröllop på havets botten,
mitt i det stora blod
Två älskande som världen ald
rig kunde förstå
Älskling var inte rädd för
mörkret eller åskan som går
För gränsen mellan här och inte här är
ändå mindre än någon förstår
Åh, åh, åh, åh, åh, åh, åh, åh,
åh, åh, åh...
Innan någon av oss vaknar
under vardagens guld och till
Har vi drömt någonting så vackert
Att det gick jag i tusen liv
Längs mångatans trottoarer
Bland snäck, skal och tom
Dit alla floder flyter
Hörs i nattens av
Ett bröllop på havets botten
Mitt i det stora blod
Två älskande som världen
Aldrig kunde förstå
Älskling, var inte rädd för mörket
Äls kan som går
För gränsen bland här och inte här
Ändå mindre än någon förstår
Älskling, var inte rädd för mörket
Eller osken som går
För gränsen är här och inte här är mindre
än man förstår